postcardfromsthlm

igår gick jag upp i mörkret och blåste nästan iväg påväg till jobbet. dagen gick fort, jag bakade mest bullar och garnerade wienerbröden med frost och florsocker. sen blev det kväll och jag åt sushi med jackie från jobbet. det ligger ett jättetjusigt sushiställe vid midsommarkransen. hela midsommarkransen är rätt tjusigt om man tänker efter.

sedan bar det iväg till landet där klubb audiofon höll till. man fick färgglada klubbor och dreamboy spelades i högtalarna. jag satt vid ett bord med människor jag aldrig hade träffat. jag kände mig bortkommen och orkade inte ens försöka verka engagerad i samtalen runt om mig. jag drack mest öl och lyssnade på bandet som spelade, dom var jättefina. sångaren hade stort lockigt hår och det var trångt i publiken. laila och louise kom och sedan åkte vi vidare, från det mysigaste stället jag vet till ett skränställe på sveavägen. retro hette det visst. vi avslutade kvällen på ace där jag, laila och jackie dansade och träffade folk vi kände och inte kände.

kvällen hade varit fin om jag inte hade varit så höstig i sinnet. mörk och blåsig. och om jag tänker efter var nog den finaste stunden på kvällen när jag satt, ensam på tunnelbanan hem och lyssnade på bob dylan.

snart bär det iväg till popcorn och röda fåtöljer. jag ska se låt den rätte komma in och åh vad jag har längtat. längtat sen jag läste boken för några år sedan. tycker den är fantastisk.